Blå stjärnan av Jan Guillou.

Det är 1941 och vi får följa den blå stjärnan Johanne genom kriget. Hon är med i Hjemmefronten den norska motståndsrörelsen och blir utbildad av SOE den brittiska motståndsrörelsen.

Johanne delar även tiden med sina föräldrar och den övriga släkten ute på Sandhamn på somrarna. Vi får följa hur det var att leva med ransoneringar även om de var rika.

Hennes uppdrag som kvinna i kriget innebar att gå sängvägen för att få information av tyska militärer. Det fanns många kvinnor ”sekreterarklubben” som gjorde insatser som män fick utmärkelser för.

Johannes syster Rosa jobbar på UD i Stockholm och de gör båda sin resa utanför familjen.

Johanne gör många bra saker för att få över flyktingar ifrån Norge och hon stiger i graderna.

Boken är en fortsättning på Brobyggarna, Dandy, Mellan rött och svart, Att inte vilja se och som enligt Jan Guillou ska sträcka sig hela 1900 talet. En väldigt bra bok med kvinnornas insatser under kriget Det är från ett kvinnligt perspektiv vi för följa med. Det som jag finner lite tråkigt är historien runt familjen som vi fick följa i Att inte se. Förstår varför det måste finnas med, men att läsa allt igen så blir det tjatigt. Johannes historia kunde ha vävts in redan i förra boken. Det är ändå bra att Johanne kan agera som Hamilton och att Jan Guillou väver in andra författares huvudpersoners namn i boken.

Att inte vilja se

Att inte vilja se av Jan Guillou

Bröderna Lauritz, Oscar och Sverre fortsätter med sitt byggande av Sandöbron.
Lauritz är den som är i Lunde och åker hem ibland.

Familjerna bor i Saltsjöbaden i sina fina villor och där Oscar finner sina egna vägar för att få tillgång till god mat, bensin mm.

När Lauritz kommer hem över en jul stänger Ingeborg honom utanför sitt sovrum. Han förstår inte men frågar ingenting.

Lauritz är inackorderad hos Britta i Lunde som har en vuxen son som även han är inkallad.

Deras äldste son Harald är SS elitsoldat i Tyskland, han är nu stationerad i Oslo.

Deras son Karl är förälskad och är inkallad på flottbasen i Sverige.

Dottern Rosa jobbar i den svenska underrättelsetjänsten i Stockholm och dottern Johanne som läser på universitetet och är med i Norska motståndsrörelsen Hjemmefronten.

Ingeborg berättar för Lauritz att Johanne åker ofta till sin farmor och de vet om hennes engagemang .

De äger en mängd av fastigheter i Berlin och Dresden.

Tycker väldigt mycket om denna släktkrönika som fortsätter med barnen. Intressant blir det också med brödernas enkla fiskarliv till bildade män i Dresden som älskar att segla.
Intressant även med hur livet kunde fortsätta med stor förmögenhet och ett oroligt Europa. De är både norska, tyskar och bor i Sverige där många saker kommer till kännedom vad som händer i Tyskaland.
Livet som Judinna i Sverige påverkar livet i Sverige Att även vara från Tyskland påverkar deras liv.. Mycket historia om framtidens byggande efter kriget.
Den här boken vill få oss att inte vilja se.
Det som irriterar mig inte bara i den här boken är hur moderna ord slinker med som tex Klimatförändringar.